Volvo V40 – annan kvalitet?
Artiklar

Volvo V40 – annan kvalitet?

”Den ekonomiska tillväxten är hög, de offentliga finanserna är starka, arbetslösheten sjunker. Detta ger oss en möjlighet till reformer.” Med tanke på den nuvarande politiska och ekonomiska situationen på den gamla kontinenten låter detta som ett dåligt skämt. Och en sak till - i Konungariket Sverige uppgick budgetöverskottet 2011 till 7 miljarder dollar, tack vare vilket regeringen återigen beslutade att ... sänka skatterna! Så det verkar som att svenskarna är väldigt bra på att förvalta sina tillgångar. Historien visar dock att så inte alltid var fallet...


En gång i tiden bestämde sig skandinaverna från Volvo för att slå sig ihop med ett av de största industrikonglomeraten i världen, Mitsubishi. Detta japanska märke, noterat på Tokyobörsen, är inte bara involverat i tung industri (stålverk, varv), flygplan, vapen och kemikalier, bankverksamhet eller fotografering (Nikon), utan det är mest känt för att producera fantastiska bilar med sportig stil. . Någon gång i historien för båda dessa välkända varumärken sammanföll deras öden. Vad kom ut av det?


Volvo V40 är nästan identisk med Mitsubishi Carisma. Båda bilarna byggdes på samma golvplatta, använde ofta samma drivningar och tillverkades vid samma Nedcar-fabrik i Nederländerna. Dessutom är båda också ... förebråade för det fruktansvärda utförande, okänt för båda tillverkarna, och den resulterande felfrekvensen för modellerna! Men som användarna av den lilla svenska kombibilen själva konstaterar, "denna kvalitet och felfrekvensen är inte så dålig."


Historien om Volvo kompaktvagn (sedanversionen var märkt med S40-symbolen) började i slutet av 1995. Bilen, som tillverkades fram till 2004, fick enorm popularitet. Attraktiv design, rik utrustning, utmärkta bensinmotorer (särskilt 1.9 T4 med 200 hk), en hög säkerhetsnivå (modellen var den första i historien att få fyra stjärnor i Euro-NCAP-tester), attraktiva priser - alla dessa faktorer gjorde att den svenska kompakt den vann marknaden.


Men den extremt dynamiska ökningen av popularitet för märkets nischade (läs: prestige) produkt har tyvärr inte varit utan kvalitetsförlust - sjunkande produktionsstandard har gjort Volvos låga kvalitet högljudd - det räcker med att nämna de dåliga ytbehandlingsmaterialen, passformen som också var väldigt irriterande. , högljudd, för stel och instabil multilänk bakfjädring (den främre var enklare i alla fall, den visade sig inte vara mycket bättre), nödväxellådor i dieselversioner eller kortlivade kardanleder - ja, de äldre modellerna av Svensk tillverkare överraskade inte med sådana "överraskningar".


Lyckligtvis har Volvo kompakt under hela produktionsperioden genomgått många uppgraderingar, tack vare vilka tillverkaren faktiskt har lyckats hantera alla problematiska delar av modellen. Den viktigaste av dessa inträffade 1998 och 2000. Faktum är att exemplaren som lämnade Born-anläggningen i början av det tredje årtusendet kan rekommenderas med gott samvete - de är mycket raffinerade, säkra, fortfarande attraktiva till utseendet och också ganska pålitliga i bensinversioner.


Det är inte förvånande att de mest populära bensinversionerna är: 1.6 l, 1.8 l och 2.0 l. Naturligt aspirerade 105-liters bensinmotorer brinner inte bara mycket, utan dessutom skiljer sig deras prestanda inte så mycket från 122-litersversionen, för förare som kan stå ut med hög bränsleförbrukning (även om den fortfarande bara är något högre än en naturligt aspirerad 1.8-liters version) och … däck. Dessutom gör enhetens specificitet att turboladdaren i hårt slitna fordon kan behöva bytas ut - tyvärr kan räkningen för denna tjänst bli ganska hög.


När det gäller dieselversionerna kan vi välja mellan två drev, var och en i två effektutgångar. Både äldre versioner (90 - 95 hk) och nyare common rail-motorer lånade från Renault (102 och 115 hk, med den kraftfullare versionen utrustad med turboladdare med variabel bladgeometri) förbrukar i genomsnitt cirka 6 liter diesel per 100 km . och med korrekt underhåll bör ge tillförlitlig service i många år. Deras svaga punkter är: insprutningssystemet och kilremsstyrningen på versionerna 1996-2000, och brottet på laddluftkylarens kabel på Common Rail-versionerna.


Intressant nog pratar branschexperter mycket om dieselversioner (med dubbla växellådor) lånade från Renault. Men som intressenternas synpunkter visar, dvs. användare, och de går inte så dåligt som avvisningsfrekvensen visar.


Phot. www.netcarshow.pl

Lägg en kommentar